Prat, tjat, lat
undrar om det ska vara såhär i fortsättningen? nej, det orkar inte jag. jag orkar inte ens sova känns det som. sover som en kratta. hur fan ska jag orka dansa isåfall?
mamma om du läser detta så fattar du kanske vad jag åkt tillbaka till. skammen. stämpeln i pannan som bränner mer än någon annan stämpel. pengarna på kortet som snabbt flyger iväg. nu måste det FANEMEJ få ett slut. pallar inte detta en gång till. hatar att det ska komma i perioder. hatar denna smärta och ångest. men jag ska klara det. utan att göra det. jag ska hushålla med pengarna. måste vara stark nu. och träna istället. men det är så jädra svårt när man inte orkar.
jag känner mig så svullen. vet att det beror på det ena och det andra. jag vill frysa in mig själv och vakna när jag är 25 igen. eller iaf frysa in själen. för det är där det gör ondast.
jag är lat. latare än någonsin. men det ska det bli ändring på. lita på mig.
Kommentarer
Trackback
